Fordonsförteckning

Lokomotiv

Bild Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
SRJ Z4 1
SRJ Z4 1 byggdes av Kalmar verkstad AB 1947 som den första i den stora serien av Z4-lokomotorer, och går därför under namnet "urtrucken". Den ursprungliga Scania 802-dieselmotorn har senare bytts med en något starkare Scania 812. Museiföreningen köpte lokomotorn av Sveriges järnvägsmuseum 1982 efter att ha haft den i deposition.
HB a 2
Ångaccumulatorlok, står avställt.
KB Z4 2
Numera omspårad till smalspår
SRJ Z6 3
SRJ Z6 3 byggdes av ASJ Falun 1954. Lokomotorn har en turboladdad Scania 815-diesel och en växellåda klart överlägsen Z4:ans vilket kombinerat med större axeltryck gör Z6:an, "stortrucken", klart mycket starkare.
BLJ   4
BLJ 4 Långshyttan är byggd av Motala verkstad 1896. Loket inköptes av museiföreningen 1972 då det användes några gånger innan det ställdes av efter ett maskinhaveri. 1986 blev en renovering klar och loket har därefter använts flitigt i trafiken. Loket saknar anordningar för tryckluftsbroms och hastigheten är därför begränad till 30 km/h. Loket saknar även elsystem varför belysningen får tillgodoses med fotogenlampor vilket gör nattkörning ännu mer spektakulärt.
BLJ   5
BLJ 5 Thor byggdes 1909 av ASJ Falun och var Byvalla-Långshyttans Järnvägs största lok. Loket drog det sista tåget på BLJ 1964 varefter det ställdes upp utanför Långshyttans station. Loket kom dock att vandaliseras varför det såldes till museiföreningen 1974. Efter tre års renovering kom loket i trafik på Upsala-Lenna Jernveg 1977. Efter ett haveri 1991 gjordes en mer omfattande renovering som blev klar 1997. Efter detta har Thor varit den stora arbetshästen i trafiken och har de senaste åren varit det ånglok i Sverige som körs längst sträcka per år.
HB   5
Accumulatorlok, för växling i Faringe och lättare linjetjänst.
HFJ   11 HFJ 11, "Giganten" byggdes för Hällefors-Fredriksbergs Järnväg av Motala verkstad 1947. HFJ, som hade den udda spårvidden 802mm, lades ned 1970. Tre år senare räddade en grupp privatpersoner loket från skrotning och deponerade loket hos museiföreningen som köpte loss loket några år senare. Vissa arbeten med att bygga om loket till 891mm spårvidd utfördes men har avstannat.
NÖJ   16
NÖJ 16 var föreningens första fungerande ånglok. Loket användes under några år i utflyktståg på den södra delen av Roslagsbanan innan det ställdes av 1974 hårt slitet. En mycket omfattande renovering har pågått sedan 1988 med varierande intensitet. Förhoppningen är att loket kan vara klart till trafiksäsongen 2009. NÖJ 16 byggdes av NOHAB 1917 åt Norra Östergötlands järnvägar där det drog främst godståg. 1939 var loket inblandat i den svåra Kimstadsolyckan. När SJ tog över östgötabanorna 1950 döptes loket om till SJ Np6 3163.
SRJ   28
SRJ 28, ofta kallad "Stortysken", är det största smalspåriga ånglok som funnits i Sverige. Loket byggdes 1920 av Henschel & Sohn i Kassel, Tyskland. Tillsammans med sina två systermaskiner (27 & 29) var dess första uppgift att dra direkttågen Stockholm Ö - Rimbo i 65 km/h, inte sällan med tolv boggivagnar efter sig. Efter att linjen till Rimbo elektrifierats användes loken i tunga godståg, ofta med järnmalm mellan Dannemora och Hargshamn. Loket deponerades av Sveriges Järnvägsmuseum 1987 hos Upsala-Lenna Jernveg och kunde sättas i drift efter endast några veckors renovering. 2005 överläts äganderätten till museiföreningen. Loket används mycket sporadiskt då det är i behov av pannrevision.
Dannemora   32
Accumulatorlok från Dannemora gruvor. Mycket praktiskt och smidigt för internväxling i Faringe.
SRJ   50
SRJ 50 levererades som ett diesel-elektriskt lok till Stockholm-Roslagens järnvägar, men ombyggdes till ett kontaktledningslok.
SRJ 55
SRJ 55 levererades som ellok till Stockholm-Roslagens järnvägar 1946 som det sista i en serie om två tillsammans med Nr 54. De var bla. avsedda som dragkraft i de långa snälltågen exempelvis till Norrtälje. Loket genomgår nu ombyggnad till diesel-elektrisk drift vid museijärnvägens verkstäder i Faringe.
SJ Z4p 406
SJ Z4p 406 byggdes av KVAB 1956 som en del av SJs sista delserie om 25 lokomotorer utrustade med anordningar för multipelkörning.
SJ Gp 3132
SJ Gp 3132 var museiföreningens första (dock ickefungerande) ånglok. Under primitiva förhållanden sattes loket i körbart skick från 1969-1974. Under de första åren på Uppsala-Lenna Jernveg fram till 1981 var Gp 3132 den huvudsakliga dragkraften men fick senare avlösning av BLJ 5 Thor. En sista körning 1985 slutade med att loket fick bogseras till Faringe. SJ tog under 30- och 40-talen över ett antal smalspåriga järnvägar där den rullande materielen var udda, underdimensionerad och sliten varför ett behov att skaffa nyare dragkraft fanns. Pålitliga diesellok fanns ännu inte att tillgå varför SJ beställde nya ånglok för både 891mm och 1067mm spårvidd. ULJs 3132 byggdes av Motala verkstad 1950 i den sista delserien. Konstruktionen baserades på en loktyp som levererats redan trettio år tidigare till Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Loket står idag i Faringe i mycket slitet skick.
SJ Tp 3515
SJ Tp 3515 1953 ansåg SJ att dieselloken blivit så pålitliga att man lät MaK i Kiel, Tyskland bygga 25 stycken stora lok för användning på de övertagna 891 mm järnvägarna. Loket har en enorm dieselmotor som utvecklar 750 hk vid 750 varv/min. Kraftöverföringen är dieselhydraulisk med blindaxel och koppelstänger. När Tp-loken blev övertaliga vid nedläggandet av fler och fler trafiksvaga smalspåriga järnvägar byggdes 16 av loken om till normalspåriga lok med littera T23. ULJs Tp 3515 är ett av loken som drog de sista godstågen på Roslagsbanan fram till 1977 och ett av de fyra kvarvarande ej ombyggda exemplaren.
Vagnar

Personvagnar

Bild Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
SRJ BCo 50  
SRJ C 14 Byggd 1884. Systervagn till C9 men med annorlunda kupéer. Den lilla kupén var ursprungligen reserverad för damer. Var ombyggd till tjänstevagn när SRJmf övertog den.
SRJ C 9 Byggd 1884 och gick i premiärtåget på Stockholm-Rimbo. 24 sittplatser. Var ombyggd till tjänstevagn när SRJmf övertog den.
SRJ Coö 37 Underrede
SRJ Coö 38 Underrede
SRJ Co 103  
SRJ Co 106 Tidigare uthyrd i Uppsala
SRJ Co 108  
SRJ Co 114  
SRJ Co 115  
SRJ Co 26 Byggd 1896. Boggivagn med 48 sittplatser. Den första vagnen som renoverats av föreningen.
SRJ Co 30   Orenoverad, systervagn till SRJ Co26
SRJ Co 33 Byggd 1900, korgen nybyggd på 50-talet. Var under en tid utrustad med ångpanna för uppvärmning för att kunna användas tillsammans med en motorvagn 
SRJ Co 43  
SRJ Co 70 Teakklädd passagerarvagn byggd 1916. Inredningen återställd till originalskick med träbänkar och träpanel.
SRJ Co 71 Systervagn till SRJ Co 70. Inredningen hålls dock i det skick den hade på 40-talet med galonklädda säten och masonite på väggarna.
SRJ Co 76  
SRJ Co 89 SRJ Co 89 är en s.k. "förortsvagn" från 1936 som gick på de södra delarna av de elektrifierade linjerna på SRJ. Vagnen är teakklädd, har inåtgående pardörrar och stroppar i taket för stående resenärer. 1989 köptes vagnen av ULJ och den syns ibland i trafiken.
SRJ NoC 198 Sommarvagn, användes ursprungligen för gods vintertid såsom timmer.
ULJ C 4 Sommarvagn byggd 1890 för att användas med ångvagnen. Korgen har varit riven men har återbyggts av föreningen.
DHJ BCo 9  
RB UBp 111 Manövervagn från Roslagsbanan
MÅJ C 11 Levererad 1903 till Mönsterås-Åseda Jernväg i Småland. Efter en lång tids uppställning i en park i Nässjö, deponerade Sveriges Järnvägsmuseum vagnen hos ULJ 1995. Åren 1996 till 2002 genomgick vagnen en stor renovering till sitt leveransutförande och används nu i trafiken. 
NKLJ C 22  Två-axlig teakklädd personvagn, byggd 1916, från Nordmark-Klarälvens Järnvägar, NKlJ. C 22 användes tjänstevagn efter persontrafikens slut på NKlJ. 1979 förvärvades vagnen av SRJmf/ULJ och har efter renovering gått i ULJ-trafiken alltsedan 1982.
SJ CFp 352 Kombinerad person- och resgodsvagn, ursprungligen byggd 1900, med ny korg 1953. Används på ULJ för personalen i tjänstetåg, men vid något enstaka tillfälle även i persontåg. Kan ta ombord rullstolsburna. 
VB BCo 43 Ombyggd till hjälpvagn 1954, kom i början på 1960-talet till Roslagsbanan

Godsvagnar

Bild Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
SRJ F 231
Resgodsvagn, byggd 1944
SRJ F 239 Resgodsvagn
SRJ 80
 Är en resgodsvagn, byggd 1901, ursprungligen med ångpanna för tågvärme. Idag är vagnen endast resgodsvagn med extra vattenförråd, främst åt ångloket BLJ 4. Vagnens vattentankar, ursprungligen avsedda för ångvärmepannan, finns kvar och fylls på genom särskilda utfällbara vattenintag på sidorna.
SRJ G 146 Underrede
SRJ G 402  
SRJ G 496  
SRJ G 592 Täckt godsvagn
SRJ G 600   Täckt godsvagn 
SRJ G 66 Underrede
SRJ G 72 Underrede
SRJ G 94  
SRJ Gh 103 Täckt godsvagn 
SRJ Gh 415 Täckt godsvagn
SRJ Gh 473  
SRJ Gh 477  
SRJ I 259 Underrede
SRJ I 262 Underrede
SRJ I 276 Underrede
SRJ I 285 Underrede
SRJ Im 806  
SRJ Ims 722  
SRJ L 151  
SRJ L 156  
SRJ N 249 Underrede
SRJ N 272 Underrede
SRJ N 294 Underrede

SRJ NN 1003 Flakvagn
SRJ NNr 390 Flakvagn 
SRJ NNr 391 Flakvagn 
SRJ NNr 861 Flakvagn 
SRJ NNr 982 Kranvagn, handmanövrerad
SRJ NNu 1037 Flakvagn 
SRJ NNu 1038 Flakvagn 
NNu1039 SRJ NNu 1039 Flakvagn 
SRJ NNu 1041 Flakvagn 
SRJ NNu 1044 Flakvagn
SRJ NNu 1046 Flakvagn
SRJ NNu 1047 Flakvagn
SRJ NNu 1048 Flakvagn
SRJ NNu 1049 Flakvagn
SRJ NNu 1055 Flakvagn
SRJ Ob 603  
SRJ Qo 1109 Överföringsvagn
SRJ Qo 1114 Överföringsvagn
SRJ Qo 1120 Överföringsvagn
SRJ Qo 1200 Tankvagn
ULJ F 159
Resgodsvagn, byggd 1897
ULJ G 153 Underrede
ULJ N 139 Underrede
ULJ N 148 Underrede
ULJ NN 167 Underrede
LNJ F 84  
LNJ G 88 Vagnskorg utan hjul
LNJ NN 64 Underrede
LNJ NN 67 Underrede
DHJ F 13  
DHJ G 20  
DHJ G 21  
DHJ N 99  
DHJ NNr 189  
DHJ P 66  
DHJ Qo 227 Överföringsvagn
BLJ I 121  
BLJ N 161  
NKLJ G 518  
NKLJ Lgo 2055  
NKLJ Lgo 2057
NKLJ Lgo 2062  
NKLJ Lgo 2064  
NKLJ M+ 934  
NKLJ M+ 951 Hydraulisk kranvagn
NKLJ Mo 2061   Grusvagn
NKLJ Mo 2051   Grusvagn
NKLJ Mo 2058   Grusvagn
NKLJ Mo 2060   Grusvagn
NKLJ Op 1984  
NKLJ Op 1985  
NKLJ Qo 20018 Tankvagn
NMJ Nk 40  
NVHJ NN 8052 Spårrensare
SJ DFo11p 735 Post och resgodsvagn 
SJ Gp 310031   Täckt godsvagn
SJ Op 330071  
SJ Q12p 320982 Tankvagn
SJ Q37p 350040 Överföringsvagn
SJ Q37p 350187 Överföringsvagn
SJ Q37p 350213 Överföringsvagn
SJ Q37p 350215 Överföringsvagn
UHB P 190  
VB NN 475
VB NN 485  
ÖJ P 381  
ÖJ P 435  
ÖJ P 441  
ÖJ P 442  
ÖJ P 444  
ÖJ P 447  
ÖJ P 489  

Rälsbussar

Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
SJ YBo5p 796
SJ YBo5p 796 Motorvagn som är avställd i väntan på renovering.
SJ YBo5p 809
SJ YBo5p 809 Motorvagn med 42 sittplatser. Denna motorvagn är den som för närvarande används mest.
SJ YBo5p 885
SJ YBo5p 885 Likadan som 809 men inte i lika bra skick. Används som reserv eller när rälsbusståget behöver utökas till tre vagnar.  För närvarande är den krockskadad efter sammanstötning med en personbil, men beräknas vara reparerad till trafiksäsongen 2009.
SJ YFo5p 904
SJ YFo5p 904 "Fiskbussen" är idag unik. Denna motorvagn har bara godsutrymme. Den har använts mellan Västervik och Linköping där den fraktade expresslaster med färsk fisk, härav smeknamnet. 
SJ UBFo3yp 2109
SJ UBFo3p 2109 Släp- och manövervagn för 40 resande och fraktgods. Ständig följeslagare till 809. Rälsbusståg kan sättas ihop till maximalt åtta enheter men det behövs en motorvagn för varje släp.
SJ UBo3yp 2139
SJ UBo3yp 2139 är en släp- och manövervagn som är avställd och inväntar renovering.

Småfordon

Bild Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
SRJ     Rälsbil
Hå Vallvik     Motordressin
SRJ MTR 3 Motortralla
SRJ MTR 5 Motortralla
SRJ   8  
SJ MDR113p 2729 Motordressin
SJ MDR112p 2759 Motordressin
SJ MDR114p 2794 Motordressin
SJ MDR125p 3314 Motordressin
SJ MDR125p 3317 Motordressin
SJ MDR125p 3318 Motordressin

Ba fordon

Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
ULJ BEAVER 4 Spårriktare
ULJ PLB013p 5 Ballastplog
SJ SPR091 2008 Spårriktare, reservdelsmaskin
ULJ SBT021p 4800 Slipersbytare
ULJ BURp 6 Buskröjare
SJ Q37p 350329
SJ Q37p 350110
ULJ 8 Redskapstralla till buskröjare

Övriga fordon

Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
ULJ     Uljsnöplog
SRJ C3p 5 Snöplog

Inlånade fordon

Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
Fordon som gästat museibanan
Förvaltning Littera Nummer Beskrivning
NVHJ   22 Nu åter i Småland